Julvärdar genom åren

Varje tjugofjärde december klockan 15.00 tänds en ljusstake i Sveriges vardagsrum. En julvärd presenterar programmens höjdpunkter, skapar värme och lugn och sätter igång en tradition som miljoner svenskar älskar. Julvärdar genom åren har varit mycket mer än bara infällda talare mellan TV-program (eller ja, det var väl det också, men på något sätt mycket större). De är ansiktet på julen. De är den röst som säger att nu är de dags att vara tillsammans. Utan julvärden hade julfirandet på TV inte varit det samma.

Från Bengt Feldreich till Arne Weise När en person blev julens ansikte

År 1959 gjorde journalisten Bengt Feldreich något som skulle bli svensk TV-tradisjon. Han blev SVT:s allra första julvärd. Feldreich stod framför kameran och förberedde hela landet på en afton fylld av program och glädje. Han gjorde jobbet mellan 1959 och 1965, men det var ingen som skulle glömma honom helt.

Sedan kom Arne Weise. År 1966 tog han över rollen, och från 1972 stannade han där i hela 24 säsonger fram till 2002. Det är här historien blir riktigt intressant. Arne Weise blev inte bara en julvärd. Han blev julen själv för miljoner svenska TV-tittare. Hans varma röst och lugna sätt gjorde att människor kände sig trygga. Han satt där år efter år och skapade samma vackra ritual. Det lugn som många människor sökte efter på julafton kom från honom.

Många svenskar tänker fortfarande på Arne Weise när de hör ordet julvärd. Hans närvaro på TV blev lika viktig som Kalle Anka-filmerna själva. Han var den som knöt ihop kvällen och gjorde det helt okej att bara sitta hemma och njuta (vilket många gärna gör).

Från fast ansikte till nya profiler Varför SVT bytte strategi

År 2003 fattade SVT ett stort beslut. De skulle inte längre ha samma julvärd år efter år. Istället skulle de byta profil varje december. Varför? För att friska upp traditionen. För att låta andra människor få berätta om julen.

Sedan dess har många kända ansikten ställt sig framför kameran. Ernst Kirchsteiger, Henrik Dorsin, Babben Larsson alla har varit julvärdar. Varje nytt ansikte tog traditionen i en lite ny riktning. Komikern gjorde det roligare. Musikern gjorde det mer festligt, och journalisten gjorde det mer reflekterad.

SVT visste vad de gjorde. Genom att välja olika profiler kunde fler människor känna sig hemma framför TV:n. Det var inte längre bara Arne Weises jul det var vår jul tillsammans, alla år på nytt. Traditionen förnyades utan att förlora sin kraft.

Hur SVT filmar julvärdsupplevelsen Från live till förinspelning

År 2023 gjorde SVT ännu en förändring. Från och med då förinspelades julvärdsinsatsen istället för att sändas live. Det låter kanske mindre dramatiskt än det är, men tänk på det allt som julvärden gör, allt från att tända ljuset till att presentera programmen, är nu filmad innan julafton.

Varför? För att kunna berätta bättre historier. År 2025 ser vi detta tydligt. Erik Haag och Lotta Lundgren är årets julvärdar. De berättar inte bara om vad som ska hända på TV de tar oss med till olika hem. Vi ser julmat från olika miljöer. Vi hör om hur olika människor firar jul. Det är en helt ny form av julvärdskap som går långt bortom att bara presentera program.

Förinspelningen tillåter SVT att jobba mer genomtänkt. Kameravinklarna blir bättre. Berättelsen blir starkare. Det är inte mindre sant eller varm för det det är bara genomarbetat på ett nytt sätt.

Vad du ska veta för att följa traditionen

Vill du uppleva denna tradition själv? Sätt dig framför TV:n på julafton klockan 15.00. SVT 1 är kanalen. Du kommer att se ljusstaken tändas. Du kommer att höra detta års julvärd presentera klassikerna "Kalle Anka och hans vänner" är ofta höjdpunkten. Njut av det lugn som bara denna stund kan ge.

Märk hur traditionen förändras utan att försvinna. Året innan var julvärden någon helt annan. Om några år kommer det att vara någon tredje. Men stunden klockan 15.00, ljuset, programmen de är kvar. Det är det som gör det till en riktig tradisjon.